Sammendrag
I lite äldre folkloristisk forskning har skriftliga källor inte tillmätts samma autenticitet som muntliga utsagor. Det har därför funnits en tendens i folkloristiska undersökningar att skapa ett hierarkiskt förhållande mellan muntliga och skriftliga källor, varvid skriftligt källmaterial har kategoriserats som sekundärt material i förhållande till muntligt. Med sin analys av den i Norge så populära skoldagboken ger Gry Heggli ett betydelsefullt bidrag till ett ännu tämligen underutforskat fält om skrivandets etnografi. I hennes studie utgör skoldagböckernas skriftliga texter primärkälla i dess mest autentiska mening. Heggli visar att de unga flickors dagboksskrivande hon studerat, avviker från en etablerad skrivpraxis, från idén om den ensamme författaren vars produktion resulterar i autonoma texter. Med stöd av framförallt amerikanska folklorister som Amy Shuman och Miriam Camitta betraktar hon snarare dagboksskrivandet som en direktkommunikation ansikte mot ansikte, vilket öppnar för analysen av texterna i ett performansperspektiv.
Forfattere beholder opphavsretten og gir tidsskriftet rett til første publisering av arbeidet. En Creative Commons-lisens (CC BY-SA 4.0) gir samtidig andre rett til å dele arbeidet med henvisning til arbeidets forfatter og at det først ble publisert i dette tidsskriftet.