Sammendrag
I denna artikel diskuteras ett antagande som har blivit allt vanligare inom skaldediktsforskningen från mitten av 1900-talet och framåt, nämligen att det under 1100-talet skall ha komponerats åtskillig poesi i de skalders namn som hade levat på 900-talet. Detta antagande förutsätter, åtminstone implicit, att sagorna hade antagit den prosimetriska form vi känner från 1200-talet redan hundra år tidigare. I denna studie granskas här så många tillgängliga indicier som möjligt för att bedöma om skaldediktsprosimetrum verkligen var en vanlig form på 1100-talet, och de visar sig alla peka mot att så inte var fallet. Formen tycks snarare ha utvecklats under påverkan av eddadiktsprosimetrum i perioden runt och framför allt efter 1200. Antagandet om pseudonym 1100-talsdiktning motsägs därmed av den litterära utvecklingen och detta leder till frågan om vilka kriterier som har använts för att uppställa en hypotes. Dessa befinns bjuda på åtskilliga problem, och det föreslås att företräde istället bör ges åt mät- och falsifierbara kriterier.Forfattere beholder opphavsretten og gir tidsskriftet rett til første publisering av arbeidet. En Creative Commons-lisens (CC BY-SA 4.0)Â gir samtidig andre rett til å dele arbeidet med henvisning til arbeidets forfatter og at det først ble publisert i dette tidsskriftet.