Intersektionella konstruktioner av norskhet i nutida kulturminnes-­förvaltning

Sammendrag

Den här studien tar utifrån ett intersektionalitetsperspektiv ett första steg mot att synliggöra, kritiskt granska och fördjupa förståelsen av hur de sociala kategorierna kön, klass, etnicitet och nationalitet är inskrivna och sammanflätade i de offentliga berättelser som skapas inom kulturminnesförvaltningen. Undersökningens huvudsakliga empiriska utgångspunkt är Riksantikvarens fredningar under senare år och den offentliga presentation som dessa ges. I undersökningen görs även nedslag i den kontext som omger fredningarna. Det är väsentligt att analysera detta material inte minst därför att det kan tillföra kunskap och höja medvetandenivån om den konstruktion av identiteter som sker på en strukturell nationell representationsnivå. Här återfinns också en viktig del i förståelsen av de samhällsgemenskapande processer som formar föreställningarna om vad Norge och norskhet är. Studien visar att endast ett mycket smalt skikt av de norska samhällsmedborgarnas kulturarv är representerade i materialet. Det kollektiva minnet över norskhet symboliseras framför allt av den vitnorske välutbildade mannen från samhällets elitskikt, som lämnat efter sig materiella spår som tillskrivs ett kulturminnesvärde värt att bevara. Även män från de lägre samhällsskikten finns i mindre grad representerade bland fredningarna, men oftast då som en stum och anonym grupp. Frånvaron av fredningar som länkas till kvinnors liv och arbete är emellertid det mest påfallande i materialet. Kvinnor förekommer endast i undantagsfall och då i form av den etniska Andra kvinnan som placeras i textens periferi. Kön, klass, etnisk tillhörighet och nationalitet flätas alltså samman i den offentliga berättelsen som bidrar med en viktig pusselbit i bilden av det som är det kulturellt imaginärt norska.