Varför regional kulturpolitik? Legitimeringsberättelser i svenska regioner

Abstract

I denna artikel belyser vi regional kulturpolitik i Sverige, med huvudfokus på de legitimeringsproblem som denna kulturpolitik hittills uppvisat. Vårt syfte är att dels identifiera olika legitimeringsberättelser som använts för att motivera en mer självständig regional kulturpolitik, dels diskutera berättelsernas legitimitet. Vi har identifierat tre typer av legitimeringsberättelser, där den "välfärdspolitiska berättelsen" rör både den regionala nivåns positionering i en nationell kulturpolitisk kontext och dess ställning i ett regionalt sammanhang. Regionen framställs här som den optimala platsen för att bedriva "traditionell" kulturpolitik. Den "essentialistiska berättelsen" gestaltar regionen som en plats med gemensam historia och kultur, medan "nyttoberättelsen" består av olika delberättelser om hur kultur skapar regionalt mervärde i form av ekonomisk tillväxt, ökad social sammanhållning och/eller platsutveckling. Vi argumenterar för att svårigheterna för den regionala nivån att etablera sig som en autonom politisk aktör på det kulturpolitiska området tydligt relaterar till den regionala nivåns svårigheter med att överlag finna en förankring i en specifik och unik regional värdegemenskap.