Abstract
Vid en jämförelse framstår den akademiska debatten i Norge om EU och dess demokratiska konsekvenser som mer levande och vital än den i Sverige. Visserligen kämpar även norska akademiker mot ett ointresse bland politiker, journalister och hos allmänheten, men det verkar finnas en skillnad i intresse och i möjligheterna till finansiering för forskning. Kanske är det oklarheterna kring det "nästan medlemskap" som följer av EØS-avtalet som bidrar till intresse i Norge? Möjligen är det faktum att man i Norge till skillnad från Sverige tidigt lyckades etablera ett långsiktigt och fristående samhällsvetenskapligt forskningsprogram, ARENA, som utgör den huvudsakliga skillnaden? Bägge faktorerna bidrar säkert, men det faktum att ARENA har funnits och haft god finansiering har gjort att debatten verkar ha en annan tyngd i Norge - åtminstone i meningen att det finns något fler forskare som lyfter fram och publicerar både normativa och empiriska bidrag till debatten om demokratin, nationalstaten och EU. Boken Den norske paradoks är ett sådant bidrag. Författarna väljer att lyfta fram relationen mellan EU och den norska demokratin utifrån "grunnlovsideen - et konstitusjonelt styresett basert på en demokratisk grunnlov" (sidan 11). Det är därför med förväntan som jag läser boken.Authors who publish with this journal agree to the following terms:
Â
- Authors retain copyright and grant the journal right of first publication, with the work 1 year after publication simultaneously licensed under a Creative Commons Attribution License that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.
- Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.