Erik Oddvar Eriksen og John Erik Fossum (red.): Det norske paradoks. Om Norges forhold til Den europeiske union

Abstract

Vid en jämförelse framstår den akademiska debatten i Norge om EU och dess demokratiska konsekvenser som mer levande och vital än den i Sverige. Visserligen kämpar även norska akademiker mot ett ointresse bland politiker, journalister och hos allmänheten, men det verkar finnas en skillnad i intresse och i möjligheterna till finansiering för forskning. Kanske är det oklarheterna kring det "nästan medlemskap" som följer av EØS-avtalet som bidrar till intresse i Norge? Möjligen är det faktum att man i Norge till skillnad från Sverige tidigt lyckades etablera ett långsiktigt och fristående samhällsvetenskapligt forskningsprogram, ARENA, som utgör den huvudsakliga skillnaden? Bägge faktorerna bidrar säkert, men det faktum att ARENA har funnits och haft god finansiering har gjort att debatten verkar ha en annan tyngd i Norge - åtminstone i meningen att det finns något fler forskare som lyfter fram och publicerar både normativa och empiriska bidrag till debatten om demokratin, nationalstaten och EU. Boken Den norske paradoks är ett sådant bidrag. Författarna väljer att lyfta fram relationen mellan EU och den norska demokratin utifrån "grunnlovsideen - et konstitusjonelt styresett basert på en demokratisk grunnlov" (sidan 11). Det är därför med förväntan som jag läser boken.