Abstract
Denna artikel ger en historisk överblick över riksdagsdebatterna om slakt i Sverige 1887-1937 och erbjuder en kritisk tolkning av de problemformuleringar som låg bakom synen på dödandet av djur. Särskilt uppmärksammas framställningen av "de Andras" slakt, det vill säga de slaktmetoder som brukades på landsbygden, av etniska minoriteter som judar och samer, samt den slakt som utfördes för export till andra länder. Slutsatsen är att dessa slaktformer fick oproportionerligt mycket uppmärksamhet på ett sätt som normaliserade majoritetssamhällets köttkonsumtion och beskar utrymmet för kritik av den speciesistiska ordningen som sådan. Den framväxande svenska djurskyddsideologin byggdes delvis av element från nationalistiska och rasistiska diskurser - element som på ett fördolt sätt ofta är aktiva ännu i vår tids djurskyddsdebatter.Authors who publish with this journal agree to the following terms:
Â
- Authors retain copyright and grant the journal right of first publication, with the work 1 year after publication simultaneously licensed under a Creative Commons Attribution License that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.
- Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.