Liv Emma Thorsen, Hund! Fornuft og følelser

Sammendrag

Försommarens VM i fotboll 2002, som gick av stapeln i Sydkorea och Japan, skapade som väntat en ny hunddebatt i Europa och Nordamerika. Historien upprepas varje gång det är internationella idrottstävlingar i Östasien. I Korea, liksom i Kina och flera andra östasiatiska länder, föder man av hävd upp hundar för köttets skull. Det har gammal hävd. För män­niskor i dessa länder är det inte märkligare att äta hundkött än att vi äter en rad andra djurarter (nordamerikaner reagerar exempelvis fortfarande mycket negativt på att vi äter hästkött i form av bl.a. korv och pålägg för att inte tala om de onyanserade reaktionerna på intresset för valkött i Västnorden). Reaktionerna från hundägarhåll blev exempelvis starka när en svensk journalist under fotbolls-VM tog reda på hur hund tillagades och hur det smakade (jag har smakat hundkött under mina fältarbeten i Kina på 1980-talet och kan intyga att det är fullt ätbart, men någon särskilt sensationell smakupplevelse var det inte). Den svenska lyssnarreaktionen var emellertid en mild västanfläkt jämfört med de protester, ibland med en obehaglig rasistisk underton, som förekom på andra håll i väst mot koreanernas smakpreferenser. Koreanerna stod nu inte passiva inför denna oförtäckta eurocentriska och kulturimperialistiska hatkampanj mot sina kosttraditioner utan passade istället på att bjuda utländska gäster på smakprov av denna i deras ögon fina delikatess.