Självmord som ett avlägsnande från kommunikation: Ett nytt luhmannskt perspektiv på ett gammalt sociologiskt problem

Tanya Jukkala

Sammendrag


I mer än 100 år har Durkheims makrosociologiska teori om självmord dominerat det sociologiska studiet av självmord. Denna utgår från Durkheims sociologiska metod att förklara kollektiva fenomen utifrån en förståelse av samhällets natur. Här föreslås en utveckling av den makrosociologiska teoretiseringen av självmord utifrån Durkheims sociologiska metod, genom att söka nya förklaringar till självmord som ett kollektivt fenomen i en annan förståelse av samhällets natur. I detta sammanhang tycks Luhmanns teori om sociala system särskilt relevant. Luhmanns teori är en modern generell sociologisk teori som utgör ett radikalt brott mot de sociologiska klassikerna. Den är vidare särskilt adekvat för att förstå dagens informationssamhälle. Syftet med denna artikel blir därmed att bidra till den makrosociologiska teoretiseringen av självmord genom att anta ett luhmannskt perspektiv på självmord enligt Durkheims metod för sociologiska studier.


Emneord (Nøkkelord)


Luhmann, självmord, kommunikation, Durkheim, makrosociologi

Fulltekst:

PDF

Innkommende lenker

  • Det er p.t. ingen innkommende lenker.


Creative Commons-lisens

Innholdet på dette nettstedet er lisensieret under en Creative Commons Navngivelse-DelPåSammeVilkår 4.0 Internasjonal lisens.