Antroandrocentrismens giljotin - exemplet Olympe de Gouges

Forfattere

  • Lisa Gålmark

Emneord (Nøkkelord):

antroandrocentrism, djur, den fullvärdiga människan/med­borgaren, icke-våld, dödstraffet

Sammendrag

Kategorin 'djur' noteras sällan varken diskursivt eller materiellt i texter om mellanmänskliga relationer trots att kategorin kan läsas som central för sammanhanget/argumentationen. I denna essä får Aristoteles teori om det naturliga slaveriet utgöra bakgrund till tolkningar av texter av författaren och aktivisten Olympe de Gouges (1748-1793). Med hjälp av referenser till djur och natur försvarade de Gouges under den franska revolutionen särskilt två kategorier av människor: främlingar/svarta och kvinnor. Här läses denna diskurs som en antites till den antika definitionen av den fullvärdiga människan/medborgaren och som ett bidrag till en icke-kolonial humanism vilken, med de Gouges som budbärare, straffades med just den politik den sökte avskaffa: våld och dödande.

Forfatterbiografi

Lisa Gålmark

fil mag historia, filosofi

Nedlastinger

Hvordan referere

Gålmark, L. (2013). Antroandrocentrismens giljotin - exemplet Olympe de Gouges. Sosiologi I Dag, 43(2). Hentet fra http://ojs.novus.no/index.php/SID/article/view/1083