Antroandrocentrismens giljotin - exemplet Olympe de Gouges

Forfattere

  • Lisa Gålmark

Emneord (Nøkkelord):

antroandrocentrism, djur, den fullvärdiga människan/med­borgaren, icke-våld, dödstraffet

Sammendrag

Kategorin 'djur' noteras sällan varken diskursivt eller materiellt i texter om mellanmänskliga relationer trots att kategorin kan läsas som central för sammanhanget/argumentationen. I denna essä får Aristoteles teori om det naturliga slaveriet utgöra bakgrund till tolkningar av texter av författaren och aktivisten Olympe de Gouges (1748-1793). Med hjälp av referenser till djur och natur försvarade de Gouges under den franska revolutionen särskilt två kategorier av människor: främlingar/svarta och kvinnor. Här läses denna diskurs som en antites till den antika definitionen av den fullvärdiga människan/medborgaren och som ett bidrag till en icke-kolonial humanism vilken, med de Gouges som budbärare, straffades med just den politik den sökte avskaffa: våld och dödande.

Forfatterbiografi

Lisa Gålmark

fil mag historia, filosofi

Nedlastinger

Hvordan referere

Gålmark, L. (2013). Antroandrocentrismens giljotin - exemplet Olympe de Gouges. Sosiologi I Dag, 43(2). Hentet fra http://ojs.novus.no/index.php/SID/article/view/1083

Utgave

Vol 43 Nr. 2 (2013): Dyr i samfunnet

Seksjon

Artikler

Lisens

Authors who publish with this journal agree to the following terms:

 

  1. Authors retain copyright and grant the journal right of first publication, with the work 1 year after publication simultaneously licensed under a Creative Commons Attribution License that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.
  1. Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.