Det spetsställda ledets funktion i satsfläta med relativsats

Filippa Lindahl

Sammendrag


Artikeln handlar om satsfläta med relativsats i svenska och det spetsställda ledets funktion i sådana konstruktioner. I artikeln rapporteras resultat från en under­sök­ning av 100 satsflätor från vardagssamtal och radio. Undersökningen visar att det spets­ställda ledet ofta utgör aboutness-topik (Reinhart 1981), men att det också kan vara satsens rema. I spetsställning i huvudsats kan det spetsställda ledet vara kon­trastivt, men behöver inte vara det, utom när ledet varken utgör topik eller rema. I lokal spets­ställning fungerar tids- och rumsadverbial ofta som scen­byg­gare (Andréas­son 2007: 81ff), men den funktionen finns inte represen­te­rad bland de spetsställda le­den i undersökningen. I en klar majoritet av exemplen är spets­ställ­ningen tydligt dis­kursmotiverad, men det finns också exem­pel där satsflä­tan bil­dats genom relativise­ring och spetsställningen främst verkar ha en syntak­tisk funkt­ion. Undersök­ningen visar också att den underordnade satsen spelar roll för möj­ligheterna att bilda satsfläta. Begränsning­arna är starkare på satsfläta med relativ­sats än på satsfläta med att-sats.

Emneord (Nøkkelord)


extraktion; informationsstruktur; relativsats; satsfläta; spetsställning; svenska

Fulltekst:

PDF

Innkommende lenker

  • Det er p.t. ingen innkommende lenker.


ISSN 2387-6719

Creative Commons-lisens

Innholdet på dette nettstedet er lisensieret under en Creative Commons Navngivelse-DelPåSammeVilkår 4.0 Internasjonal lisens.